Världens moln slukar el – Umeå universitet och Ericsson pionjärer i utvecklingen
- januari 26, 2022
- Allmänt
- Victoria Skeidsvoll
År 2030 kommer molntjänster världen över att kräva nio procent av all elförsörjning. Att effektivisera dessa anläggningar är brådskande men hittills har forskarna inte haft tillgång till systemen. Nu öppnar Ericsson Research Data Center upp för forskare vid Umeå universitet i syfte att göra något åt energiförbrukningen.
– Tack vare Ericsson Research Data Center får vi unik tillgång till den största mängden molnbeteendedata i realtid i världen. Det gör att vi nu kan börja arbeta med att utveckla och energieffektivisera framtidens datacenter, säger Paul Townend, universitetslektor på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet och projektansvarig för WARA Common Information Bridge, WCIB, som finansieras av WASP AI – Wallenberg AI, Autonomous System and Software Program.
Slukar el som en hel stad
Nästan allt vi gör idag skapar stora mängder data. Vi pratar om 2,5 kvintiljoner (18 nollor), dagligen, eller 44 zettabytes på ett år. Allt denna data lagras och hanteras i ”molnet” – en av de cirka åtta miljoner datacenteran i världen. Dessa anläggningar innehåller upp till en miljon noder av servrar och kräver lika mycket el som en stad med 60 000 invånare. Ett annat, lika stort problem, är energieffektiviteten. Ett datacenter – som både förbrukar mycket ström och producerar stora mängder värme – utnyttjas bara till 20 procent åt gången.
– Det här beror på att man inte vet när en ökning i efterfrågan kan inträffa. I stället överdimensionerar man konstant för att inte tappa kapacitet och därmed riskera att skada ryktet, säger Paul Townend.
Pauls forskarteam har nu tillgång till Ericsson Research Data Center – ett datacenter med 1 500 användare.
– Det handlar om realdata, vilket är mycket anmärkningsvärt. De mycket få, tillgängliga datauppsättningarna som finns i världen är sällan uppdaterade och innehåller begränsad information, säger Paul Townend.
Forskarna inom WCIB – WARA Common Information ska försöka besvara frågor om anläggningens system och processer.
– Vi vill titta på hur mycket nätverkstrafik som går genom växlarna, hur många processorer som används, hur mycket disk och vilken temperatur och strömförbrukning som anläggningen kräver, säger Jon Leijon, forskningsingenjör.
Pionjärer inom området
Syftet är att utveckla en portal som gör data synlig och lättillgänglig för forskare och det gör dem till pionjärer inom området.
– I ett första skede är portalen till för forskarna inom WASP som vill utveckla effektiva och pålitliga lösningar genom att till exempel ”tweaka” systemen och balansera strömförbrukning med prestanda, för att utnyttja energin på bästa sätt, säger Paul Townend. I förlängningen kan portalen öppnas upp för forskare världen över.
Mer information om projektet
Läs mer om WARA Common Information Bridge och WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software System, Sveriges enskilt största forskningsprogram.