Umeå Tech Arena: Drönare kan bidra till en bättre framtid

  • Allmänt

Drönare och deras användningsområden stod på programmet när Umeå Tech Arena arrangerades, denna gång i digitalt format med anledning av coronakrisen.

Att drönare kan vara ett kraftfullt verktyg för skogsindustrin, i eftersök av människor och för att kartlägga förödelse efter naturkatastrofer blev uppenbart under Umeå Tech Arena.

Umeå Tech Arena arrangeras två gånger årligen och brukar locka närma 500 deltagare. Men med de restriktioner som coronakrisen för med sig satte arrangören Uminova Innovation denna gång upp en digital konferens med livesändningar, inspelat material och en direktsändning från en flygande drönare för att visa hur drönarkameran kan ge bilder ute i fria luften.

Drönare för en bättre framtid

Huvudtalare under Umeå Tech Arena var Helena Samsioe, grundare och vd av Globhe Drones, ett företag som på världsnivå använder drönare för att skapa en bättre framtid för samhället.

Globhe har sitt huvudkontor i Stockholm men arbetar över hela världen genom sin digitala plattform med över 3 700 frilansande drönarpiloter som utför uppdrag för Globhes kunder som exempelvis Förenta Nationerna.

– Piloterna utför uppdrag åt oss och levererar bilder från sina drönare. Det gör att våra kunder i sin tur kan få uppdaterade information från områden där de vill veta mer om vad som har hänt, förklarar Helena Samsioe.

Fördelen med drönare är, enligt Helena Samsioe, att de kan bidra med bilder snabbare än satelliter och att kvaliteten är mycket hög.

”Drönarbilder kan bidra med information efter en översvämning.”

– Om du efter en översvämning eller annan naturkatastrof behöver veta vilka vägar som är förstörda eller vilka hus som är skadade kan våra drönarbilder bidra med aktuell information, säger Helena Samsioe.

Ett exempel där drönare använts på detta sätt är på Fijiöarna för att kartlägga de skador som orkanen Harold helt nyligen orsakade med förstörda hus, vägar och infastruktur.

Andra exempel är drönarbilder för att bevaka utbredning av områden där malariamyggor trivs för att kunna varna för utbrott av malaria.

– Här i Sverige har drönare använts för att följa hållbart lantbruk genom att dokumentera hur betande boskap rör sig.

– Det här är bara några exempel på hur drönare redan idag bidrar med värde till samhället. Vi står bara i början av utvecklingen och det finns stora möjligheter för drönare att ge mer tillbaka, säger Helena Samsioe.

Se hela sändningen i efterhand.

Under Umeå Tech Arena berättade även Petra Dalunde, ansvarig för Greater Stockholm AI Innovation of Sweden i Kista Science City om en testbädd för att utveckla storskalig reguljär trafik med drönare i stadsmiljöer.

Tekniken bakom drönarna

Niclas Börlin, forskare inom datavetenskap vid Umeå universitet, gav en teknisk bakgrund till de optimeringsprocesser och den beräkningskraft som ligger bakom drönare som används för kartläggning av områden, bland annat i 3D-form.

Han menar att potentialen är mycket stor och att tekniken kommit så långt att många kan använda den.

–Även bearbetningsprocessen är enkel. Du tar dina bilder, talar om för programvaran vad du vill ha gjort, markerar glesa punktmoln och täta punktmoln. Väldigt mycket är automatiserat, säger Niclas Börlin.

Konferensen avslutades med ett panelsamtal med Johan Söderberg, grundare av Great Small Drones, och Linda Nyström, vd för Skogstekniska klustret som gav fler perspektiv på användning av drönare, inte minst för skogsindustrin.

Nämnas bör också den drönarflygning som alla deltagare som följde sändningen fick uppleva när en drönare lyftes ut ur lokalen och drönarpiloten Joachim Ljungquist styrde drönaren upp i luften med uppkopplad kamera i livesändning. En flygning som visade vilka möjligheter som drönare har av att fånga miljöer i realtid.

Moderatorer för dagen var Linus Stark och Maria Olofsson från Uminova Innovation.