Samtal om innovation och AI på Digital Impact North Summit 2025

Mikael Wiberg, DIN Summit 2025

Den 21 oktober samlades forskare, företagare och offentliga aktörer i Umeå för årets Digital Impact North Summit. Under temat Innovation och AI diskuterades hur artificiell intelligens, datadelning och digital transformation kan bidra till ett mer hållbart och innovativt samhälle i norra Sverige. En dag fylld av värdefulla samtal och diskussioner, erfarenhetsutbyten och nya möten. Konferensen bjöd på nätverkande, föreläsningar, workshops och samtal där ny teknik mötte regionala behov – från skogsindustri och medicinteknik till lärande och AI-etik.

– Innovation handlar inte bara om teknik. Det handlar om människor, samarbete och att tänka nytt tillsammans, oavsett om man arbetar i en kommun, ett företag eller vid ett universitet, säger Per Levén, representant för Digital Impact North och forskare vid Informatik på Umeå universitet.

Ett av dagens mest uppskattade inslag var Mikael Wibergs föreläsning ”Det smarta AI-samhället”, där han satte in AI-utvecklingen i ett bredare samhällsperspektiv. Han beskrev hur vi befinner oss i den tredje vågens AI-utveckling, där fokus flyttas från teknik i sig till hur människor och AI kan samarbeta på nya sätt. Wiberg berörde frågor om kreativitet, olika former av intelligens och betydelsen av mänskliga samarbeten, samt hur AI kan ge oss nya möjligheter och förmågor. Han tog även upp aktuell forskning om AI och produktivitet, integration av AI i verksamheter och hur tekniken kan användas för uppgifter som människor inte vill eller behöver utföra.

Workshop på DIN Summit 2025
Workshop på DIN Summit 2025
Workshop på DIN Summit 2025

Workshops för att gemensam utveckling

Efter förmiddagens inspirationspass följde en rad workshops där deltagarna fick arbeta praktiskt med innovation i olika former. I den tvådelade workshopen ”Hur hanterar vi komplexa utmaningar i det smarta samhället” diskuterades hur digitala, datadrivna lösningar kan bidra till att lösa komplexa samhällsutmaningar och stärka motståndskraften mot växande hot. Deltagarna fick arbeta med modeller baserade på systemteori och missionsorienterad innovation, och utforska hur samspel mellan olika samhällsnivåer kan skapa synergier och långsiktiga lösningar.

AI Factory – Från idé till innovation gav deltagarna en inblick i hur artificiell intelligens kan utvecklas och testas i en helhetsmiljö som stödjer hela innovationskedjan – från datahantering och modellering till implementering och skalning.

Framtidens lärande stod i centrum i workshopen ”Mikromeriter för lärande och kompetensutveckling”, där deltagarna fick utforska hur små, verifierbara meriter kan bidra till livslångt lärande och smidigare kompetensutveckling. Diskussionen kopplades till EU:s arbete med digitala identiteter och digitala plånböcker, och väckte frågor kring hur mikromeriter kan införas i svenska organisationer.

Inom industrin stod skogssektorn i fokus. I ”Datadriven innovation i skogsindustrin” presenterades exempel från Mistra Digital Forest, där man undersöker hur den snabbt växande mängden data kan skapa nya värden och effektivare processer. I den närliggande workshopen ”Delning av data inom skogssektorn – möjligheter och hinder” belystes hur olika aktörer arbetar med att tillgängliggöra data genom plattformar som Skogforsklabbet och Nationellt skogsdatalabb. Diskussionerna handlade om hur öppen data kan bidra till innovation, men också vilka juridiska och praktiska utmaningar som återstår.

Inom det medicintekniska området erbjöds två uppskattade pass. ”Medtech Innovation Guide – en snabbare väg till marknad” gav en introduktion till den digitala plattformen som stödjer innovatörer i alla steg av utvecklingsprocessen, från idé till kommersialisering. Deltagarna fick utforska guiden och dela erfarenheter kring hur verktyget kan underlätta resan mot marknad. I workshopen ”Framtidsspaning – perspektiv på framtidens medicinteknik” utforskade deltagarna hur branschen kan se ut år 2035. Genom att arbeta utifrån politiska, ekonomiska, sociala, tekniska, legala och miljömässiga perspektiv skapades en gemensam “framsida från framtiden” som fångade både möjligheter och utmaningar.