Forskning ger ökad kunskap om isbildning i Arktis
- oktober 9, 2020
- Allmänt
- Mikael Hansson
Isbildning på vindkraftverk, järnvägar, inom gruvdrift och annan verksamhet i arktis kan förebyggas med forskning vid nytt kunskapscentrum.
Isbildning på vindkraftverk, järnvägar, inom gruvdrift och annan verksamhet i arktiska regioner ska förebyggas med nytt kunskapscentrum och gränsöverskridande samarbete.
Kunskapscentrumet kallas Nordic Icing Centre of Expertise och har som mål att hjälpa företag och organisationer att ta sig an olika typer av utmaningar inom isbildningsområdet. I Sverige har till exempel företag inom branscher som energidistribution, energiproduktion, gruvdrift, järnväg, sjöfart, avisning av flyg och tåg samt avloppsrening kopplats till projektet.
Stor utmaning i att hitta nya modeller
Forskningsutmaningarna ligger dels i att bättre kunna beskriva de fysiska förloppen som kopplas till var och hur is bildas. Att förstå atmosfärens uppbyggnad och hur olika atmosfärslager interagerar är viktigt för att kunna förutsäga var isbildningsrisken är hög. Material- och miljöforskning där olika former av ytbehandlingar och hydrofoba material hittas och utvärderas är en central del i det isbildningsförebyggande arbetet.
– Det finns en stor utmaning i att hitta nya och bättre modeller för att förstå de meteorologiska effekterna av klimatförändringar, säger Jun Yu, professor vid Umeå universitet.
Isbildningen kan skapa många problem
Inom olika komponenter och på olika ytor kan isbildning skapa många problem. Materialforskning och tekniker för ytbehandling bidrar till allt bättre förståelse för kontakten mellan isbeläggning och yta.
– Ytor kan behandlas på olika sätt och ytor kan göras hydrofoba. Därmed underlättas också avisningen, och avisningen blir mer hållbar och miljövänlig. Utvecklingsarbetet inom detta område fokuserar bland annat på termisk sprutning av ytor, säger Heli Koivuluoto, forskare vid Tammerfors universitet.
Tidigt ta hänsyn till risk för isbildning
Innovationsutmaningen handlar om att kunna vara predikterande och förebyggande gällande alla typer av problematisk isbildning.
– Det handlar om att hitta system där man redan i planeringen av produktion kan ta hänsyn till risk för isbildning och tidiga åtgärder kan sättas in trovärdigt och med hög kvalitet. Investeringsunderlag ska också kunna dra nytta av det arbete som görs, exempelvis genom rätt val av material- eller ytbehandlingar så som aerodynamisk form för hjulhus, antennmaster eller fartygsdetaljer, säger Mats Johansson, projektkoordinator inom datavetenskap vid Umeå universitet.
Ett gränsöverskridande högskolesamarbete
NoICE är ett EU-projekt inom Interreg Botnia-Atlantica, vars programområde omfattar Västerbotten och Västernorrland i Sverige, Mellersta Österbotten, Österbotten och Södra Österbotten i Finland, och Nordland i Norge. Projektet leds av Novia University of Applied Sciences (Yrkeshögskolan Novia) i Vasa.
– Det centrum som håller på att skapas genom ett gränsöverskridande högskolesamarbete är mycket spännande. Vi vill genom nytt kunnande stödja konkurrenskraften i våra nordliga förhållanden. Forskningen inom projektet kopplas till utmaningar inom affärsutveckling, där kunskapscentrumet har en katalyserande roll med ambitioner att verka också utanför programområdet i hela Norden och inom EU. För en högskola som Novia, vars forsknings- och utvecklingsverksamhet är inriktad på praktiska tillämpningar, är kopplingen till företagens behov speciellt intressant, säger Örjan Andersson, rektor vid Novia.
Läs mer om EU-projektet NoICE.
Fakta om forskningsprojektet
Huvudprojektledare är Andreas Willfors vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Vid Umeå universitet leds projektet av professor Patrik Eklund och professor Jun Yu. Övriga deltagande universitet är Luleå tekniska universitet, Tammerfors universitet och Vasa universitet. Målet med projektet är att bygga upp ett kunskapscentrum för isbildningsproblematik där både universitet, högskolor och företag kan bidra med sin kunskap. Projektet stöds av Interreg Botnia Atlantica, som förutom universiteten medfinansieras av Österbottens Förbund och Region Västerbotten. Läs mer om Botnia Atlantica.